.

Ni vet den där känslan av att veta att man måste göra dem där en miljon uppgifterna som väntar på en där, men man orkar bara inte. Den där känslan när man är glad för att man har så fina vänner. Känslan av sorg när man saknar någon så mycket att det gör ont. Eller känslan av att vara omringad av massa människor men ändå känna sig som den mest ensamma personen i hela världen. Den där facsinerade känslan när man ser hur himlen är helt rosa. Men även känslan när man stoppar mat i munnen efter att inte ha ätit på flera timmar. Känslan när man dribblar förbi en motståndare och gör ett mål, sen där efter känslan av att få beröm. Känslan av att veta att man måste släppa taget om det som gör en så förbannat lycklig. Känslan av att tänka på att polisen inte hittat mördaren som det stod om i tidningen, känslan som då leder till tanken på att man en dag ska försvinna. Känslan när man behöver en kram, men det är fel person som kramar en. Känslan av att ha perfekta outfiten.

Känn känslan av alla känslor. Den där känslan som leder till att man helst av allt vill gräva ner sig under täcket och gråta en skvätt utan att riktigt veta varför man gråter. Ni vet den där jävla känslan, varken-eller-känslan. Den där känslan av att känna alla dessa känslor samtidigt.