.
Jag trodde verkligen jag skulle lyckas bättre på gymnasiet.
Har haft det sjukt jobbigt i skolan sen 5-6 då jag har haft svårt att koncentrera mig och tappar fokus lätt och jag har väldigt svårt att tro på mig själv och jag tror inte att jag är bra på nånting och därför är jag rädd för att pröva på saker.
I 4 år har jag hört samma sak på alla utv.samtal. Hur mycket dom än frågar vad dom kan hjälpa mig med och hur mycket lärarna försöker så är det ingeting som hjälper. Jag fick knappt godkänt i engelska, jag fick ämpa satan i matte och svenska. Och nu har jag gått 2 månader på gymnasiet och min lärare frågar om jag verkligen valt rätt linje, om jag verkligen tar dethär på allvar.
Jag tycker denna linje är jätte kul, man lär sig mycket om människor och hur dom fungerar, men det spelar ju ingen roll hur mycket jag kämpar så blir det inte bättre.. Att jag varje gång får höra att jag måste förbättra mig för att lyckas, varje gång, det tär på mig och mitt självförtroende.(det lilla som jag har.)
Jag försöker verkligen med allt. Jag försöker vara så bra som möjligt, men jag har försökt så länge med att vara bra för alla så jag har tröttnat. nu bryr jag mig knappt längre. Och det gäller inte bara skolan.
Det som betyder nått
<3 <3
