.

Lyssnar på gamla låtar och får en klump i magen. Jag kan inte gråta längre, tårarna är slut för längesen.Jag blir bara arg, arg på mig själv, arg för vad jag har ställt till med.

Vad jag har gjort mot min familj är det värsta. Jag hatar mig själv för att jag ställt till med. Jag vill kunna känna att dom är stolta över mig, jag vill kunna få beröm istället för massa skit. 

Men nu har jag varit på botten länge, när ska jag få känna mig glad och stark en hel dag utan att behöva känna dendär ilskan och klumpen i magen som ploppar upp helt oförberett för många gåner nu för tiden?

Försöker hitta orken till at bry mig om nånting , men just nu är den långt bort. Jag vet inte vart en har tagit vägen. Kanske ner i snön.