om ditt hjärta slår kommer jag vara med dig vart du än går
Idag har jag oc min pojkvän varit tillsammans i 1 år.
Innan jag träffade han så höll jag på med en annan, jag trodde jag var kär osv. Jag trodde jag älskade han så när han dumpa mig blev jag skitledsen och ville aldrig mer se en kille. Och jag har alltid trott och kännt på mig att jag inte är dendär "förhållandetypen" sova med nån hatade jag.
Men sen kommer Fredrik in i bilden. Jag hade somsagt precis blivit dumpad, mådde inte så bra nånstans. Så började vi skriva med varann lite innan jag åkte till spanien, och jag kände redan då att de kanske kunde bli nånting. Vi hade inte skrivit så mycket eller träffats. Men fort hans namn kom upp på displayen sken jag upp som en sol.
Jag åkte till spanien, saknade F hela veckan och längtade varje sekund till jag kunde logga in på facebook på kvällen i 20 min för att kunna skriva till F. Typ bara "idag var det varmt här" jag ville bara inte att han skulle glömma bort mig så jag fick ju lov att skriva nåt. Hehe.
Det första jag gjorde när jag kom hem ifrån Spanien var att träffa F. Men då bara som vänner, bara vänner som hade skrivit lite. Jag var med han hela helgen, och det var denhär helgen som vi båda sa att vi hade känslor för varann. För när jag var i spanien så märkte jag att jag var ju fan käääääääääär i han. Vi började träffas oftare och orftare, han kom t.o.m och träffade mig varje rast jag hade i skolan. Tillslut den 20/11 blev vi tillsammans.
Klart att det inte alltid har varit en dans på rosor, alla förhållande har sina brister. Men man måste kämpa för att vinna. Och de är de vi har gjort, vi har kämpat mot allt.
Att få somna ihopkrupen brevid den sin älskade pojkvän och bästavän är något alla borde få uppleva, att älska någon som älskar en tillbaka är en sån sjukt underbar känsla.
Att älska någon så mycket att det inte går att beskriva, hur är det möjligt egentligen?
jag är så otroligt glad och tacksam för att jag träffade Fredrik och han blev MIN pojkvän.
jag är så otroligt glad och tacksam för att jag träffade Fredrik och han blev MIN pojkvän.
Idag 1 år senare är jag fortfarande lika kär som jag var i början av novemer förra året. OCh nu vet ag hur det är att vara kär och jag vet hur det känns att vara älskad.
Min livsglöd, min bästavän, min snygging <3
Kommentarer
Trackback
